magen och dubbellivet.
Är på jobbet. Men brukaren ligger och sover. Så nu har jag datorn i knät och sitter i soffan och myser. Har precis ätit en risifruti, gott! :)
Har beställt lite bebiskläder i dag från HM, hittade ett fint startpaket med olika bodies, byxor och tröja. Beställde också en jättefin fleeceoverall, och två st mössor. Allt i minsta storleken. :) För det är ju svårt att köpa något till de första veckorna, eftersom att man måste ju ha något när man åker in på BB. Något neutrallt, eftersom att vi inte vet vad det blir för kön. Inte än iaf. Vet inte om jag vill veta det heller! :)
Kollade också på mammakläder, eftersom att jag inte knäppa min gamla jeans nu. :(
Och känns inte så kul att gå i mjukisar hela tiden. Men hittade inge som jag tyckte om..
Så nu sitter jag här i soffan som sagt, tagit av mig den stora tröjan och sitter och håller handen på magen. (:
Vill hellre att Niklas ska ligga och hålla om "oss". Men men, får väl klara mig själv i dag och i morgon..
Känns lite grann som om jag lever ett slags dubbelliv. För inte på något av mina jobb vet någon om graviditeten..
Inte ens på Selja Gruppboende där jag går på rad, och har en deltidstjänst på 75%.
Visst magen har ju växt, men tror inte att man tänker på det om man inte vet om sanningen. Och sen är jag väl ganska bra på att dölja, klär mig i stora tunikor och stora tröjor.
Det är inte det att jag skäms. Vet inte vad det är, rädd för vad folk ska tycka och säga till varandra. Och jag har ju ingen särskild bra kontakt med någon av de jag jobbar med. Visst, jag trivs ju bra med människorna och tycker att alla är trevliga, men de är mest bara ytliga kontakter. Vet inte heller hur jag skulle kunna tala om det för någon. Hur ska man säga det på för sätt?
Men tidsnog så kan jag inte dölja det längre.
Fast mitt sommarvikariat slutar om några veckor. Så då kommer jag bara få hoppa in när någon är sjuk eller pga av annan orsak. Vilken chock de skulle få om jag kommer tillbaka i november och är jättetjock (a)
Ja, nu har jag fått skriva av mig lite. Igen, haha.
Men jag ska bara säga en sak till, eller blir säkert två. Jag hoppas att ni som är på Mora Festivalen ikväll har grymt roligt! Och festa lite för mig också! :)
Sist men inte minst, jag saknar Niklas. Usch allt blir så mycket tyngre utan dig och jag vill ha dig nära jämt! Jag älskar dig, mer än någon kan ana!
Take Care.
Har beställt lite bebiskläder i dag från HM, hittade ett fint startpaket med olika bodies, byxor och tröja. Beställde också en jättefin fleeceoverall, och två st mössor. Allt i minsta storleken. :) För det är ju svårt att köpa något till de första veckorna, eftersom att man måste ju ha något när man åker in på BB. Något neutrallt, eftersom att vi inte vet vad det blir för kön. Inte än iaf. Vet inte om jag vill veta det heller! :)
Kollade också på mammakläder, eftersom att jag inte knäppa min gamla jeans nu. :(
Och känns inte så kul att gå i mjukisar hela tiden. Men hittade inge som jag tyckte om..
Så nu sitter jag här i soffan som sagt, tagit av mig den stora tröjan och sitter och håller handen på magen. (:
Vill hellre att Niklas ska ligga och hålla om "oss". Men men, får väl klara mig själv i dag och i morgon..
Känns lite grann som om jag lever ett slags dubbelliv. För inte på något av mina jobb vet någon om graviditeten..
Inte ens på Selja Gruppboende där jag går på rad, och har en deltidstjänst på 75%.
Visst magen har ju växt, men tror inte att man tänker på det om man inte vet om sanningen. Och sen är jag väl ganska bra på att dölja, klär mig i stora tunikor och stora tröjor.
Det är inte det att jag skäms. Vet inte vad det är, rädd för vad folk ska tycka och säga till varandra. Och jag har ju ingen särskild bra kontakt med någon av de jag jobbar med. Visst, jag trivs ju bra med människorna och tycker att alla är trevliga, men de är mest bara ytliga kontakter. Vet inte heller hur jag skulle kunna tala om det för någon. Hur ska man säga det på för sätt?
Men tidsnog så kan jag inte dölja det längre.
Fast mitt sommarvikariat slutar om några veckor. Så då kommer jag bara få hoppa in när någon är sjuk eller pga av annan orsak. Vilken chock de skulle få om jag kommer tillbaka i november och är jättetjock (a)
Ja, nu har jag fått skriva av mig lite. Igen, haha.
Men jag ska bara säga en sak till, eller blir säkert två. Jag hoppas att ni som är på Mora Festivalen ikväll har grymt roligt! Och festa lite för mig också! :)
Sist men inte minst, jag saknar Niklas. Usch allt blir så mycket tyngre utan dig och jag vill ha dig nära jämt! Jag älskar dig, mer än någon kan ana!
Take Care.
Kommentarer
Trackback
